Syner i lövsprickningen

Nu brinner vårens blåa eld, på Abborbergets krön
Där dansar Kalle Knopare, gudomligt ung och skön
Krökt sitter Ivan speleman och flinar vid sitt spel
Och Rallar-Anton känner sej rätt salig för sin del
Hej, vinkar Tryckar-Pelle han är smärt och han är flink
Och hostar du en maning är han redo på en blink
Ha bugar för Amanda och så hånfull och så mörk
Står herr studenten Bläcksta-Nils och spanar bak en björk
Det går en svag resedadoft av markens unga gräs
Där strös av Perbergs-Joel några «no» och några «yes»
Och Inga-Lill från backarna hon tror att nästa vals
Skall Bagar-Harald linda ömt sin arm kring hennes hals
Nu löva det i dalar och nu lövas det på höjd
Nu dallrar månget hjärta i sin första svårmods fröjd
Och Munkås-Nicklas pojke konfirmerad jämt och rätt
Han går i bror sins byxor nu och sträcker cigarett
Nu lyser det till sommar och nu lyser det till sol
Ack kypare, ack kypare, förunna mej en stol
Förunna mej en hela och en halva och en ters
Att glömma mina bleka år och mina tomma vers!