När när när

Stilla faller snö från drivande moln
Och täcker allt det grå omkring
Ingenting syns av sot och misär
Världen verkar ny igen
Men i min själ där det som bäst behövs
Faller ingen nysnö ner
Där ligger jorden svart och tung
Och tomma fält är allt jag ser
Livet var en blomstrande äng för oss
Och kärleken oändligt stor
Men nu ser jag i din blick att något är fel
Fast du inte säger ett ord
Vitt är vitt och svart är svart
Och ingenting består
Utom den sanning som säger att
Det som kommer alltid går
När, när, när ska en man förlåta?
Säg mig, när, när, när ska en man förstå?
Att allt gick så fel är för mig en gåta
Säg mig när, när, när blev det så?
Låt mig inte gå i ovisshet
Visa mig ditt inre i kväll
Hellre en sanning som är kall som is
Än en lögn som bränner som eld
Du måste välja sida nu
Fiende eller vän
Låt mig se den fallande snön
Låt min mark bli vit igen
När, när, när ska en man förlåta?
Säg mig, när, när, när ska en man förstå?
Att allt gick så fel är för mig en gåta
Säg mig när, när, när blev det så?
När blev det så?
Du måste välja sida nu
Fiende eller vän
Låt mig se den fallande snön
Låt min mark bli vit igen
När, när, när ska en man förlåta?
Säg mig, när, när, när ska en man förstå?
Att allt gick så fel är för mig en gåta
Säg mig när, när, när blev det så?
När, när, när ska en man förlåta?
Säg mig, när, när, när ska en man förstå?
Att allt gick så fel är för mig en gåta
Säg mig när, när, när blev det så?
(När blev det så?)