Tårarna

Hon föll i för samma gamla törst, huvudstupa, hjärtat först
Där gick han hem, hem igen med allt han hade med sig när han kom
Och om han ser på henne så ler hon åt allt än så länge
Jag sa: «Städa upp och vädra ut för allt är över allt som tar slut»
Där gick han hem, igen. Men hon, min vän
Hon är mellan väggarna som undrar: «Var är han nånstans då»
Tårarna, snart kommer tårarna
Tårarna, snart kommer tårarna
Stora tårar rinner nerför kinderna och ner i knät
Det är hon och hennes bästa vän
Som stannar kvar i alla fall
När alla andra gick
Fast hon inte fick
Fall inte i för all din törst
Man måste tänka först
Fall inte i för allt i världen
Jag har inte tid att vända mig
Och se för allt jag säger blir fel ändå
Tårarna, snart kommer tårarna
Tårarna, snart kommer tårarna