I Trädens Sång

Ett nät nu blivit spunnet
Så vasst, spretande svart
Ärgat av blodets lyster
Döpt i ohelgad saft
En sång om födsel, begynnelse
En om vanhelgat brödradråp
En visa om offer och livet ände
En om eld och bett i mark så mjuk
Dock finnes en visa jag ej sjunga
Dess ordalek jag ej talt
Dessa ord min mun ej passa
Hör kvädet nu i trädets blad
Då vi stå i tystnad
Må deras munnar viska…
A net is now spun
So vast, spreaded, black
Coloured with the gleam of blood
Dipped in unholy juice
A song of birth, of beginning
Of desecrated brothers laughter
A song of sacrifice and the end of life
Of fire, pleaded in the land so weak
Yet there is a song I don’t sing
Its wordplay I don’t speak
Its words don’t pass my mouth
Now hear the rhymes in the trees' leaves
There we stand in silence
May their mouths whisper…