Inga-Lill

Å tänk vad skönt det är att bo på landet när man e gammal å behöver ro Jag tycker synd om de som inte kan det och tvingas att i stadens myller bo
Å är man tyst å still och heter Inga-Lill då får man som man vill och tiden
räcker till
Å tänk vad skönt det är att bo på landet när man e gammal å behöver ro Sen posten ägnats utlokalisering så slipper man gå dit och stå i kö
Dom vet väl ändå med telegrafering ifall man skulle sjukna in och dö
Och äntligen har dom lagt ner butiken där slapp man från en annan motighet
Man slipper bli förbannad och besviken att inte osten finns i plastpaket
Jag reser in till stan när jag ska handla det är en svår och spännande bedrift
Att sig till ung och djärv turist förvandla som står vid vägens kant och tigger
litf
Å är man tyst å still och heter Inga-Lill då får man som man vill och tiden
räcker till
Å tänk vad skönt det är att bo på landet när man e gammal å behöver ro Visst är man kanske lite isolerad och saknar människor av kött och blod
Men man är ändå rikligt kompenserad av trettio tumman stor som en komod
Och varken katten eller jag befarar en hastig död i hunger eller svält
En fyrahundra liters box bevarar allt käk som jag från staden har beställt
Å är man tyst å still och heter Inga-Lill då får man som man vill och tiden
räcker till
Å tänk vad skönt det är att bo på landet när man e gammal å behöver ro