Baldersbålet

Världens oskuld vilar tryggt på det vigda bålet
Allt som andas, allt som sörjt ryser i plötslig kyla
Blodröd sjunker solen, fjällens skuggor växa
Och högt i askens krona susar tidens höst
Vi har samlats här i sluten ring
Kring en likblek gud som om livet bragts
Når dagen lida mot sitt slut
Skall flammor stiga mot himlens fäste
I sorgens timma på sorgens dag, stiger fadern fram
En fridlos fasas verop, som ur dvala facklan höjs
Ett sinne tyngt av kvalfull kvidan, en gåta utan svar
När stormen stämmor ekat ut, vad viskas till den döde?
Det som ingen trott, det som inget vetat
Fann den vise, vad han fjärran letat?