Drottningen av Vence

Nr varmen vibrerar I det ljuvliga Provence
D finns vi, som vanligt, ner' p Henry’s Bar I Vence
Vi njuter siestan vid en iskall halva vin
Och invntar tligt den betagande Christine
Drinne hrs ropen frn ett mrkligt klientel:
Dom Snlla Frlorarna I livets eget spel
Hr hckar konstnrerna och hororna I sta’n
Hr sitter bohemerna och flummarna p rad
Hr lever man med varandra
Vid sidan av alla andra
Hr sker man livets rus
Till dagens lgsta pris
Hr stller man inga frgor
Hr delar man samma plgor
Hr r varje njutning
Kanske livets sista spis
Vi sneglar frstulet ut mot torget d och d Vi knner s vl till vilken vg hon brukar g Nr klockan slr fyra bjuder Henry sjlv p vin
D r det snart dags fr den bedrande Christine
Och pltsligt s tystnar vrlen
Och pltsligt s dmpas sorlen
Och alla frlorarna
Gr ut p trottoarn
Dr skrider hon fram I vimlet
Som nedstigen frn en himmel
Det vackraste av dom alla:
Drottningen av Vence
Hom samlar frndenheter I sin bruna korg
Och sakta frbleknar stadens frgsprakande torg
D nicker vi mot varann och hjer vra glas
Snart r det vr tur, snart har vr drottning handlat klart
S vnder hon sej mot baren
Och ser oss p trottoaren
Och ger oss ett leende
Som ingen annan har
D skriker vi ut extasen
Och krossar dom tomma glasen
D vet vi att ocks
Denna afton kan bli bra