Vansinnesvisan

Länge nog har era maskätna huvuden vilat på era veka axlar
En längtande känsla sprider sig I mina nävar och lustan brinner
Klinga stolt när ben möter stål, klinga stolt när sårsvetten droppar
Länge nog har du väntat på att skilja maskätna huvuden från veka axlar
Djävlar anamma
Svält och bedrövelse
Pest och förintelse
Död och förbannelse
Inga tårar skall era förvridna, blödadne, brutna kroppar väta
Ingen älskarinna, slaäkt eller frände vid era lik skall sörja
Ingen hjältars sal, ingen himmelsk fröjd när makter (na) (era) öden utmäta
Blott spott och spe era eftermälen färga
Era gravar är passande att smutsa med mitt avskräde
Era minnen är mina att bespotta med hat och hån
Inga goda ord om de döda minner, inga ljusa minnen omtalas
I mitt vansinne fann ni livets ruttna slut