Skotta snö

Om en inga pengar har kan en aldrig bli som du
Min mamma dör för ung, ålderdom blir trött och sjuk
I en sorglig etta längst ner på Svartö stan
Och snön den vräker ner och det är kallt
Hon satsar allt hon sparat har på att gå i borgen
Utan en returbiljett kommer hon ej mera hem
Ålderns höst blir vinter fast än årstiderna går
Och snön, på sätt och vis så är den allt
Tiden är ingenting, tiden är allt
Fast du är allt har du ingenting alls
Rymden är rymd, både liten och stor
Tiden är orättvis, ingen får nog
Du färdas genom tid och rum, som om tiden var ditt rum
Och även om det är din rätt tycker jag att du är dum
Eller dum är fel ord, jag menade att du är ond
Och snön är som den är, men det är kallt
Minns hur fabror Ben sa, för längesen till Spiderman:
«Med krafter följer ansvar», det borde även gälla dig
Pengar är som muskler men inte samvete
Du borde skotta snö för att du kan