Som en fjäril

Tänkte ta ett tåg nånstans
Satt på Centralens restaurang
Och undra' om han läst det brev jag skrev
En gammal man som satt bredvid
Han sa: Förlåt, om du har tid
Kan jag berätta något ur mitt liv
Det fanns en kvinna som var min för länge sen
Och när jag ser på dig, så minns jag henne än
Som en fjäril på en sommaräng
Flög hon fri
Och hon dansa i vinden
Hon var min för en stund
I nästa sekund flög hon bort
Som en fjäril på en sommaräng
Ser jag dig
Så flyg inte iväg
Är du rädd om det du har
Så ska du stanna kvar
Han sa: «Det har tagit tid
Jag har nog aldrig vant mig vid
Att hon försvann och jag blev ensam kvar»
Jag satt med tårar i min blick
Och log till avsked när han gick
För mina frågor hade fått ett svar
Jag såg att tåget gått för länge, länge se’n
Och när jag vände hem, fanns orden där igen
Som en fjäril på en sommaräng
Flög hon fri
Och hon dansa i vinden
Hon var min för en stund
I nästa sekund flög hon bort
Som en fjäril på en sommaräng
Ser jag dig
Så flyg inte iväg
Är du rädd om det du har
Så ska du stanna kvar